Månadsarkiv: september 2016

Varför smäller det i Kabul?

Det är en fråga som har många bottnar och många svar på olika nivåer – sned resursfördelning i världen, regionala maktspel, inflödet av vapen, Taliban.

Frågan bör kanske snarare ställas – varför smäller det i Kabul just nu?

Förra veckan drabbades Kabul av tre bombdåd under 12 timmar, i det första fallet två självmordsbombare som utlöste sina bomber nära försvarsdepartementet.  Det tredje fallet beskrev Taliban vara en attack mot en ”underrättelsecentral”.

Så varför just nu?

Det finns flera skäl – ett är det närmande som just nu sker mellan Afghanistan och Indien, med USAs välsignelse.

När Ashraf Ghani tillträdde som president satsade han nästan alla sina kort på att närma sig Pakistan och förmå dem att tvinga Taliban till förhandlingsbordet och diskutera fred. Pakistans inblandning i Afghanistan går långt tillbaks i tiden, bland annat var landet USAs port till Afghanistan under den sovjetiska ockupationen. Den pakistanska underrättelsetjänsten ISI sägs vara Talibans egentliga uppdragsgivare, i alla fall vissa delar av Taliban.

Ashraf Ghani fick mycket kritik för att han sökte närma sig Pakistan, och så småningom fick han ge sina kritiker rätt. Efter några fruktansvärda dåd i Kabul med hundratals döda i våras fick Ashraf Ghani nog.

Han gjorde slut med Pakistan.

USA har också velat markera att de fått nog av Pakistans dubbelspel. Försvarsministern Ashton Carter vägrade att intyga att Pakistan har gjort vad de kunnat för att stoppa Taliban och andra beväpnade grupper, och därmed gick Pakistan miste om 4 miljarder dollar (30 miljarder kronor) i militärt stöd.

Sådant irriterar Pakistan.

Relationerna mellan Pakistan och Indien har varit minst sagt spänd sedan Östpakistan bröt sig ur och Bangladesh bildades 1971. Afghanistan har tvingats balansera mellan de två viktiga grannarna. Pakistan och Indien för på sätt och vis krig på Afghanistans territorium.

Under senare år har Indien höjt sin profil i landet. I december 2015 donerade Indien tre attackflygplan till Afghanistan, och fler är utlovade. Den nya ståtliga parlamentsbyggnaden i Kabul har bekostats av Indien. Och i juni invigdes Salma-dammen av Ashraf Ghani och Indiens premiärminister Narendra Modi, samtidigt som man stöttar planerna på att öppna en transportled till Iran, där afghanska varor ska kunna forslas ut, utan att behöva passera Pakistan.

Detta kan vara en anledning till de senaste veckornas våld. Men det kan också vara ett budskap till Afghanistans regering och det internationella samfundet inför två andra viktiga händelser: dels att den nuvarande samlingsregeringen den 19 september har regerat i två år, dels en givarkonferens som ska hållas i början av oktober. Och eftersom Taliban anser att den afghanska regeringen med dess internationella stödjare, särskilt USA, är deras största fiender, så kan det finans anledning att skicka signalen just nu att ”vi ger oss inte, vi vill vinna, och vi kan ta oss in i Kabul om och när vi vill”.

Och mitt i detta våld lever Kabulborna med en ständig oro över att befinna sig på fel plats vid fel tillfälle. Mest utsatta är de som arbetar inom polis, militär eller administrationen, exempelvis domstolarna. Men vem som helst kan drabbas när de minst anar det.

Läsk som framtidshopp

Den som flyger in över Kabul kan se SAKs kontor rusa förbi, svårt att upptäcka bland gyttret av industribyggnader ute vid Jalalabad Road. Strax därintill har dock ett nytt landmärke dykt upp; stora vita reklamskyltar på taket till Alokozay-fabriken. En symbol för en strimma hopp i den sargade staden.lask

Även de som aldrig kommer upp i ett flygplan stöter på Alokozay titt som tätt i Kabul. På borden – i restauranger, på kontor – står kartonger med näsdukar från Alokozay. Varje gång jag gör te tar jag tag i en etikett med Alokozays logga. Det finns blöjor och shampoo och kex och chips. Bland annat.

Alokozay är ett internationellt företag med säte i Dubai, som säljer sina produkter i 40 länder. Främst finns de i Asien. Företaget uppger att de har funnits i 100 år och har 35 000 anställda. Den som slår på Alokozay på Wikipedia får dessutom veta att namnet härstammar från en pashtunsk grupp som ursprungligen kommer från Kandahar i nuvarande Afghanistan. Namnet är vanligt är Afghanistan, och det sägs vara en afghan som bildade företaget för ett decennium sedan.

Och nu har en ny produkt introducerats, som Kabulborna gläds särskilt mycket åt – Alokozays läsk. Det finns Magic (apelsin), Brenasdukeze (citron), Wow (läskigt grön), Cola i olika varianter och dessutom iste och Energy. En komplett serie som introducerades för bara knapp två månader sedan.

Jag har bara testat Cola utan socker, och den var ok. Att döma av reaktionerna från dem jag pratar med är de goda och verkar ha tagit över en stor del av marknaden från andra läsksorter. Entusiasmen är stor hos alla jag pratar med – Alokozay är godast!

Nu är det inte bara tack vare själva läsken som Kabul-borna är glada för Alokozay. Produktionen av dryckerna har placerats i Kabul, i samma stadsdel där SAK har sitt kontor. En reklamfilm på YouTube visar upp en fabrik med skinande rör, laboratorium, eget tvätteri, hälsovård, moské och enorma lager. 72 000 burkar och 42 000 flaskor läsk i timmen uppges produceras där.

I reklamfilmen uppges att Alokozay nu investerar stort i Afghanistan. De alkoholfria dryckerna som produceras i Kabul ska inte bara säljas runt om i landet, utan 65% ska gå på export. Dessutom ska ytterligare fem fabriker byggas i Afghanistan, 1800 personer anställas och 1 miljard dollar investeras.

Detta gläder Kabul-borna. Arbetstillfällen och löner – det är precis vad Afghanistan behöver. Ekonomin går på knäna och de flesta kurvor pekar åt fel håll. Världsbanken talar om en ”signifikant inbromsning av tillväxten”, men förutser en långsam återhämtning av ekotenomin de närmaste åren. Och det är den som Alokozay förväntas bidra till.

Så Alokozays investering är välkommen och många verkar stolta över att Afghanistan nu får en exportprodukt för ett så stort och känt företag. Och kanske gör det inte saken sämre att den brittisk-indiska megastjärnan Katrina (hon nämns enbart med förnamn, så känd är hon, men heter Kafi i efternamn) är företagets affischnamn. Och ska vi tro reklamen så är Alokozays te så gott att till och med hennes skönhet glöms bort av unga herrar…